Så mycket man kan sova

Vi sover mer här än hemma i Huddinge, lägger oss väl ungefär samtidigt men går upp först vid sju, ofta senare på helgerna. Stressar tveklöst mindre under dagarna, jag ligger vaken mindre. Ändå har vi åtminstone under vintern varit riktigt trötta när vi lagt oss och rätt mosiga när vi vaknat. Är vi sjuka på något vis?

Nä förmodligen tvärtom? För till skillnad från under ekorrhjulslivet har vi hittills varit febriga, magsjuka och allmänt skruttiga mycket lite och när jag tänker efter överfalls jag inte av nära-somnings-upplevelser efter lunch. Inte ser vi särskilt glåmiga ut heller (bara något lönnfeta). Vi har förstås inte utsatts för lika många virusbanditer som vanligt och vi har fått mer sol. Men här kan vi dessutom tillåta oss att leva efter årstiderna och sova mer under de förhållandevis mörka månaderna.

Det är nog inte så konstigt att vi trots allt har varit kvällströtta och morgonmosiga. Vi bör kanske istället fråga oss vad som händer med oss på lång sikt (för på kort sikt är det alldeles tydligt) när vi sover så där lite som vi gör hemma.