Sofias kvällar

(N) Den nya Star Trek-filmen har fått bra kritik. Jag instämmer. Att dessutom få se den på en modern biograf för 40 kronor gör den inte sämre. Om man sedan lägger till en trevlig cykeltur genom en härligt doftande Södra parken (de många akacieträden blommar nu), dryga 20 grader i luften runt halvelva på kvällen och två snusande söta barn när man kommer hem... Vad kan man mer begära? Kanske en surfande fru? Nämen, titta - där sitter hon ju!

Sofia är trevligt på kvällen. Gator och parker känns trygga, ungdomsfylla finns inte på samma sätt som i Sverige. Kommunen har sparat in på belysningen i Södra parken men många, gamla som unga, är ute och promenerar, vädrar åsikter på en bänk eller bara är. Natten känns välkomnande här. När jag råkar komma hem sent med pendeltåget till Huddinge sommartid vill jag bort från stationen så fort som möjligt. Inte för att jag är rädd; det är helt enkelt inte kul med stora grupper av fulla ungdomar som mest skriker och välter cyklar.

Att bli full i Bulgarien är en privat angelägenhet och jag måste säga att jag gillar det. Jag har aldrig förstått varför det på så många svenska ungdomsfester är ett måste att gå ut "på stan" runt elva, även om festen är superskoj. På ett vidare plan upplever jag det som att svenskar ofta vill optimera sitt välbefinnande och strävar efter något bättre, även om de råkar ha det jättebra för tillfället. Här i Bulgarien finns i istället ordet кеф (kef), som i en svensk text skulle översättas som just välbefinnande. Ordet har dock ytterligare en dimension: ett permanent tillstånd där man lutar sig tillbaka och tillåter sig att må bra. Det ingår liksom att man inte behöver göra något. Som att till exempel avbryta en trevlig hemmafest för att gå ut på stan.