När man bygger ett nytt bo, om än i en skruttig stuga, behöver man som bekant inhandla en del saker. Att göra detta i Bulgarien, och speciellt på den bulgariska landsbygden, kan lätt göra en människa VANSINNIG!
Inget finns där du tror att det finns. Och finns det, så tar det ändå miljarders ögonblick innan du har det i ditt hem. Och när du har det i ditt hem, om det alls fungerar, så fungerar det förmodligen inte som du har tänkt. Jag överdriver lite, men bara lite.
Ett exempel: I somras behövde vi sängar ganska akut. Och tänkte att vi hamnat i möbelköparens paradis. För i och kring byn Oreshák några kilometer från oss finns det ett femtiotal möbelsnickare, dessutom ett antal sågverk med lokalt virke. Men gissa om en enda av dessa femtio snickerier hade ett lager, eller åtminstone enstaka utställningsexemplar som gick att köpa? NEJ! Det gick utmärkt att beställa, men med utlovad leverans två månader senare kändes det inte så intressant. Alternativet var att snickra något själv. Gick det då att köpa virke i rätt dimensioner från något av sågverken? NEJ!
Det ryktas att IKEA ska öppna sitt första bulgariska vardagshus i Sofia och de kommer att fullständigt sopa mattan med Oresháks möbelindustri. Med stor ansträngning kan de många småföretagen möjligtvis transformeras till underleverantörer. Synd i så fall, men knappast förvånande.
För vår del slutade det med en dubbelsäng från Gàbrovo (3 timmars bilresa, 4 timmars letande exklusive alla de timmar vi lagt ner i Oreshák och Troyàn) och en hemsnickrad våningssäng med virke från Österrike (vi fick också köpa en cirkelsåg för att få till dimensionerna). Madrasserna inkluderade handlade det väl allt som allt om en arbetsveckas letande, fraktande och snickrande. Och det var bara sängarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar