Om att handla, del 2

(E) Det finns ett relativt välutrustat, om än litet, byggvaruhus i Troyán, vår centralort. Där går det till så här: Du tar ett djupt andetag. Du går runt i affären och väljer vad du vill ha. Därefter går du till kassan och talar om det, varpå den nyanställda (alltid) skickas ut för att titta på sakerna och anteckna varunummer. Hon går sen till lagret och hämtar varorna, men eftersom hon är nyanställd blir något fel. Sedan skriver en andra person upp vad det nu var för saker och läser upp detta för en tredje person som sitter i ett litet bås och tar betalt. En fjärde person sitter sannolikt och bläddrar i en byggtidning. (Nikolay försökte en gång fuska. Han hämtade sin 20-kilos säck med bruk från hyllan, bar den till kassan och sa ”Den här vill jag ha! Nu!” Varpå en av kassapersonerna bar tillbaka säcken till sin plats och den nyanställda skickades till lagret efter en annan.) Till sist går man ut från de luftkonditionerade lokalerna och in i sommarvärmen uppfylld av en stor undran. Vad håller de på med?