(N) Det här är vår Ford Maverick, årsmodell 1994. Det enda lull-lull den har är värmefläkt. (För att justera värmen måste man dock montera ner instrumentbrädans lock. Så värmen justerar vi en gång i oktober till rött och en gång i april till blått.) Jag erkänner gärna att jag är väldigt förtjust i den och extra glad när vi åker till stugan så att jag får möjlighet att använda lågväxeln. Samtidigt är vi noga med att inte köra den i onödan. Elisabet är inte överförtjust men har så småningom insett behovet.
Att köpa bil här är inte riktigt lika smidigt som i Sverige. Just denna var importerad från Tyskland och jag köpte den i Troyan. Jag fick provköra och efter att förhandlat ner priset kom vi överens om att jag skulle komma tillbaka dagen efter. Då körde vi till närmaste stad med vägpoliskontor, Lovech, och efter en halv dag var bilen registrerad i Bulgarien. Men inte i mitt namn, utan i bilhandlarens. Eftersom jag är skriven i Sofia... Så jag har köpt bilen men bilhandlaren står som ägare i bilregistret. Hur löser man detta? Jo, genom att anlita en notarie! Denne allsmäktige person ordnar a) ett dokument där det står att jag kan använda, försäkra och sälja bilen vidare, och b) ett dokument där bilhandlaren bedyrar att bilen inte är pantsatt. Typ.
Nu vill jag föra över bilen så att den är registrerad i mitt namn och har fått veta att det inte räcker att gå till vägpoliskontoret i Sofia. Nej, jag måste anlita en NOTARIE igen! Denna gång ska jag få ett dokument, säg c), som jag måste ta med till vägpolisen, tillsammans med a) och b) (se ovan), och vänta minst en halv dag för att få äga något som jag betalade för i juli 2008. Men jag måste tänka på att dokument c) slutar gälla 14 dagar efter att ha fått sin lilla stämpel av notarien. (Vi tror att notarier måste ha kontakter hos viktiga personer här.)
Allt detta är fullständigt sant. Sant är också att vår kompis Zjelya köpte en bil av en som hade köpt den av en... Alltså, hon köpte en bil där ingen av de senaste fem ägarna hade brytt sig om att registrera bilen i sitt namn. Så hon hade fem exemplar av a) och b), utgivna i olika personers namn förstås. När hon sedan skaffade sitt dokument c) och gick till vägpolisen visade det sig att ett av de fem exemplaren av a) och b) saknades! Kedjan var bruten och det gick inte att registrera bilen i Zjelyas namn. Att det överhuvudtaget löste sig till sist berodde bara på att hennes man är polis.
Men jeepen är bra, så den är värd allt besvär. I helgen tog den oss bland annat hit:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar