tisdag 23 december 2008

El

(N) Novellen ser ut att kunna bli en följetong. När vi var i stugan i början av december sa en granne att en person från elbolaget hade varit runt i alla hus för att kolla elmätarna. Vårt hus tillhör de 90 % som inte är permanent bebodda, så elmätaren blev inte kollad. Jag läste dock av den själv, den stod på 317, och tänkte att det inte borde vara några problem att ringa bolaget och meddela siffran per telefon, så att vi inte betalar för lite (eftersom huset har stått obebott länge). Gissa om det var okej att göra så?

Jag fick tala med en ung tjej, som lät väldigt trevlig och serviceinriktad. Mina förhoppningar ökade i takt med att hon på nästan svenskt manér plockade fram det beräknade värdet på vår elmätare; 108. Men nej, om man som kund inte har ansökt om tilläggstjänsten "fjärrinrapportering" så måste man besöka närmaste kontor. (Och, underförstått, trängas med ett gäng argsinta pensionärer i en timme.) Det lät ju hur jobbigt som helst, men jag får väl göra det brist på andra alternativ, tänkte jag. Men då kom storsläggan fram: eftersom räkningen står på pappa (av administrativa skäl - sic! - står huset än så länge hans namn) så måste jag ha en fullmakt av honom. Som ska vara verifierad hos en notarie! AARGH!

När jag bytte taktik och sa att det där lät för jobbigt och att det inte gör mig något om jag har betalat för lite, så kom det minsann fram en annan möjlighet: I samband med att en kontrollant åker till byn i mars kan jag rapportera in vad elmätaren står på. Skönt.

- Då kan jag alltså ringa till er?
- Nä, det går ju inte. Du saknar ju fjärrinrapporteringstillägget. Du kan meddela en GRANNE istället.

Jag är mycket stolt över mig själv. I stället för att skrika åt den stackars telefonisten, som nog de flesta här gör, förklarade jag att jag förstår att det inte är hon som hittar på reglerna, men att det är mycket ologiskt att en grannes ord är mer värt än om husägarens. Jag tror att hon förstod. Och också att hon kommer att gripa hårt tag om varenda möjlighet att lämna landet när non är färdig med sin universitetsexamen. Bulgariens befolkning har minskat med en miljon sedan 1989.

2 kommentarer:

Ingrid + Olle sa...

Haaaaa! Underbart! Det här inlägget seglade rakt upp i toppen på Brutalbyråkrati-listan (tätt följt av försöket att köpa frimärken). Helt fantastiskt att ni inte vrålar rakt ut av frustration.
Stum av beundran,
är
Ingrid

Eli / Nikolay sa...

Nå, det händer faktiskt att vi gör just det... ;-)